Vi tillhör Norrmalms stadsdelsförvaltning. Namnet Norrmalm har sitt ursprung från slutet av 1200-talet i Brunkebergsåsen som också delar Norrmalm i två naturliga enheter varav den östra delen sedermera blev Östermalm.
Under medeltiden dominerades trakten av Klara Kloster som då var den störste jordägaren i Stockholmstrakten. Under några år mellan 1602 – 1635 var Norrmalm en egen stad med rådhus och borgmästare. Bebyggelsen var vildvuxen och på 1630-talet började omdaningen till en bebyggelse av rutnätskaraktär.
Vår byggnad uppfördes i mitten av 1940-talet efter ritningar av arkitekt Sture Frölén. Tidigare fanns på denna del av kvarteret Berget endast mindre kåkbebyggelse.
Byggherre var Fastighetsföreningen Norden 7 och byggmästare K V Hjertstedt. I entrén vid Dalagatan 6 placerades en väggreliefskulptur, kallad äppelskördande barn, utförd av Stig Blomberg.
I huset fanns från början, utöver hyreslägenheter, ett ansenligt ostlager (huvudsakligen i de lokaler i tre plan som idag används som garage). Detta var naturligt eftersom Mjölkcentralen (nuvarande Arla), med ett stort mejeri, sedan länge låg i kvarteret Läkaren på andra sidan Dalagatan, där idag Handelsbankens kontorshus ligger.
Huset förblev hyresfastighet fram till år 2000 då Brf Berget 12 bildades. Från början var föreningen en oäkta bostadsrättsförening, men 2010-2011 minskades andelen kommersiella ytor genom att föreningen omvandlade verkstadslokaler på Dalagatan 6B, -1 tr, till lägenheter, vilket bidrog till att föreningen nu utgör en äkta bostadsrättsförening.
Fastigheten är gulklassad enligt Stadsmuseets kulturhistoriska klassificering, vilket innebär att byggnaden har en positiv betydelse för stadsbilden och/eller besitter ett visst kulturhistoriskt värde.
Husets arkitekt
Sture Frölén (1907-1999), blev redan tidigt i sin karriär under 1930-talet tongivande för vardagsfunktionalismen i Stockholm. Han ritade en stor mängd hus vid de då nya bostadsområdena vid Gärdet (bl. a. de friliggande punkthusen utmed Askrikegatan), Traneberg och Hammarbyhöjden och under 1940-, 50- och 60- talet ritade han ett stort antal bostadshus i bl a Nacka och Solna. Frölén var en funktionalist ut i fingerspetsarna och hans byggnader karaktäriseras av en elegant enkelhet, optimerade dagsljusflöden och genomtänkta planlösningar.
Under sin karriär ritade han förutom bostadshus även publika byggnader som kommunalhus och kyrkor liksom kraftverk och fjärrvärmeverk. Till hans mest kända skapelser hör Kungliga Tennishallen vid Lidingövägen (som kom till strax innan föreningens eget hus) och Solna Centrum invigt 1965 (och senare inglasat och renoverat i flera omgångar).